Kan du hennes personnummer?

frågade hon. 

– Det är väl klart! Jag har ju burit henne under hjärtat i nio månader, tänkte jag.  Hon, den fina, kloka, vackra. 

– Javisst, svarade jag och räknade upp de tio siffrorna och mindes när jag läst dem första gången, stående vid fönstret på Grönsaksstigen.

En Humla, en Evighet och en Glädje senare minns jag dem. 

– Hon vet inte vad en mammakärlek minns, tänkte jag. Men jag sa inget. 

En reaktion på “Kan du hennes personnummer?

  1. Å håhå, den som inte provat vet inte att sånt sitter fastetsat för evigt. I hjärtat. Och hjärnan.

Kommentarer inaktiverade.