Istanbul

Till Orient Express kom jag en helt ny väg. Det var tydligen någon stor familjefest på gång längs stranden så vi åkte den nordliga vägen. Fint det också. Sen kan jag bara glädja mig åt att det finns människor som hittar stigarna:

Orient Express, ja. Det är det hotell jag brukar bo på i Istanbul. En mig närstående person sa ”det känns som att komma hem” när vi återvände till hotellet efter en utflykt till Bursa. Standarden är hyfsad, personalen mycket vänlig och det är nära till allt. Man bor mitt emellan två spårvagnsstatoiner och det mesta finns inom gångavstånd.

Är man en sån där viktig gäst får man bo på våning sju och har då utsikt över Galatabron. Men den ynnesten ska man tjäna in, liksom. I rummet finns allt du behöver, inklusive kaneltvål och turkish delight.

En liten bricka med allt för att fixa en kopp te eller kaffe får du också i det facila priset av 181 TL (dagspris 4 juni, prutat och klart). Liran ligger runt fyra kronor just nu.

 

Båtresan till Bandirma tog tre och en halv timme. Jag anvarade. Två grupper: den ena gruppen var de sekulariserade med capribyxor och stora smycken. Den andra hade sjaletter och långa kappor.